Konsten att välja rätt fett... (I)
...till bakning.
Det vanligaste man använder och det som oftast ger mest och godast smak är smör. Ska kakan verkligen bli ultimat så är enligt mig smör bäst. Bakar du småkakor som ska bli spröda så är också då smör det bästa alternativet då det är hårt i rumstemperatur.
Smör, den "äkta varan", består av, som ni säkert redan vet, mycket mättat fett (det är därför det är så hårt) och enligt flera studier har man kommit fram till att mättat fett kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Mättat fett finns inte bara i smör utan i allt fett, bara i olika stor mängd.
I vissa recept, som i mjuka kakor, kan man ibland byta ut det hårda fettet mot flytande margarin eller olja. Det man ska komma ihåg då är att kakorna också blir mjukare och ibland kan de till och med ha svårt att hålla ihop. Fördelen med att använda flytande fett i bakning är att andelen mättat fett blir lägre. Vill man använda olja istället för smör så är 1 dl ungefär 100 g. Ännu en sak att tänka på om man vill baka med olja är att INTE välja olivolja, såvida man inte vill att det ska smaka oliv såklart. Det är bättre att välja olja som inte smakar så mycket, till exempel raps- och solrosolja (eller matolja som är en kombination av de två).
Margarin eller matfettsblandingar gå såklart också att använda vid bakning men som sagt, ju mer flytande det är desto mjukare och ostadigare blir kakan.
Inget fett är ju egentligen fel eller rätt. Däremot kan vissa fetter lämpa sig olika bra beroende på vad man vill ha för resultat. Vill man absolut inte använda smör så får man helt enkelt testa sig fram och se vilket fett som passar bäst
Det vanligaste man använder och det som oftast ger mest och godast smak är smör. Ska kakan verkligen bli ultimat så är enligt mig smör bäst. Bakar du småkakor som ska bli spröda så är också då smör det bästa alternativet då det är hårt i rumstemperatur.
Smör, den "äkta varan", består av, som ni säkert redan vet, mycket mättat fett (det är därför det är så hårt) och enligt flera studier har man kommit fram till att mättat fett kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Mättat fett finns inte bara i smör utan i allt fett, bara i olika stor mängd.
I vissa recept, som i mjuka kakor, kan man ibland byta ut det hårda fettet mot flytande margarin eller olja. Det man ska komma ihåg då är att kakorna också blir mjukare och ibland kan de till och med ha svårt att hålla ihop. Fördelen med att använda flytande fett i bakning är att andelen mättat fett blir lägre. Vill man använda olja istället för smör så är 1 dl ungefär 100 g. Ännu en sak att tänka på om man vill baka med olja är att INTE välja olivolja, såvida man inte vill att det ska smaka oliv såklart. Det är bättre att välja olja som inte smakar så mycket, till exempel raps- och solrosolja (eller matolja som är en kombination av de två).
Margarin eller matfettsblandingar gå såklart också att använda vid bakning men som sagt, ju mer flytande det är desto mjukare och ostadigare blir kakan.
Inget fett är ju egentligen fel eller rätt. Däremot kan vissa fetter lämpa sig olika bra beroende på vad man vill ha för resultat. Vill man absolut inte använda smör så får man helt enkelt testa sig fram och se vilket fett som passar bäst
Jäst
Nu när jag skrivit lite om vad man kan använda när man bakar utan jäst så tänkte jag att det mest logiska är ju att skriva lite random bak-info om jäst också.
Jäst används som tidigare nämts som hävningsmedel när man bakar bröd, dvs det som gör att degen jäser och blir större. Jäst består av en speciell sorts svamp vars huvudsakliga uppgift är att förjäsa socker till koldioxid och etanol (och det är bildningen av koldioxid som får degen att växa). När man bakar söta degar så finns det är annan jäst (den röda) som består av en annan jäststam.
Jäst lever alltså främst på socker. Anledningen till att man ofta tillsätter en liten del socker i bröd-degar beror på att man helt enkelt hjälper jästen att komma igång lite snabbare. Sockret som man tillsätter är ganska obetydligt i näringsammansättningen och sötman på brödet i den färdiga produkten (när det tillsätts i en sådan liten mängd just för jästen skull) eftersom att sockret använts och blivit koldioxod och etanol istället. Väljer man att inte tillsätta något socker i degen så är inte det heller något problem. Jästen kan med hjälp av sina egna och mjölets enzymer bryta ned protein till glukosmolekyler (socker) som jästen sedan använder, men detta tar oftast lite längre tid.
Jästen trivs bäst i 38-40 graders värme så det är därför ganska viktigt för jäsningen skull att degspadet inte är för kallt när man bakar.
Jäst används som tidigare nämts som hävningsmedel när man bakar bröd, dvs det som gör att degen jäser och blir större. Jäst består av en speciell sorts svamp vars huvudsakliga uppgift är att förjäsa socker till koldioxid och etanol (och det är bildningen av koldioxid som får degen att växa). När man bakar söta degar så finns det är annan jäst (den röda) som består av en annan jäststam.
Jäst lever alltså främst på socker. Anledningen till att man ofta tillsätter en liten del socker i bröd-degar beror på att man helt enkelt hjälper jästen att komma igång lite snabbare. Sockret som man tillsätter är ganska obetydligt i näringsammansättningen och sötman på brödet i den färdiga produkten (när det tillsätts i en sådan liten mängd just för jästen skull) eftersom att sockret använts och blivit koldioxod och etanol istället. Väljer man att inte tillsätta något socker i degen så är inte det heller något problem. Jästen kan med hjälp av sina egna och mjölets enzymer bryta ned protein till glukosmolekyler (socker) som jästen sedan använder, men detta tar oftast lite längre tid.
Jästen trivs bäst i 38-40 graders värme så det är därför ganska viktigt för jäsningen skull att degspadet inte är för kallt när man bakar.
Att baka med andra hävningsmedel än jäst
Ibland är man sjukt sugen på att baka och kan hitta alla ingridienser man behöver förutom en viktig sak, jäst!
Som alla vet så finns det fler hävningsmedel man kan änvända som till exempel bakpulver, men när kan man använda det egentligen?
Bakpulver passar bra när man gör mjuka och hårda kakor med hög socker- och fetthalt och när man vill ha snabbakat mjukt bröd som till exempel scones. När man bakar med bakpulver så kan degen jäsa lite i rumstemperatur men den största delen av koldioxid (som gör att degen växer) bildas när degen är i ugnen.
Bikarbonat används oftast när man har någon sur ingridiens i smeten (som till exempel lingon eller filmjölk). "Bikarbonatbröd" är just ett sådant snabbröd som oftast innehåller något surt (filmjölk/yoghurt) där man anväder bikarbonat. Anledningen till att man ska ha något surt i degen beror på att natriumkarbonaten (som finns i bikarbonat) avger en lutaktig smak som inte är önskvärd.
En tesked bikarbonat brukar kunna bytas mot två teskedar bakpulver.
Hjorthornssalt (som jag by the way alltid har trott hetat hjortronsalt) använder man i bakverk då man vill ha en spröd konsistens som tex drömmar eller mandelkubb. Detta bakverk brukar oftast gräddas i höga temperaturer och det beror på att det ammoniak som finns i hjorthornsaltet ska försvinna.
Eftersom dessa tre produkter inte är färskvaror på samma sätt som jäst så brukar i alla fall jag alltid ha det i mitt skafferi, ifall att bak-abstinensen tar överhanden.
Som alla vet så finns det fler hävningsmedel man kan änvända som till exempel bakpulver, men när kan man använda det egentligen?
Bakpulver passar bra när man gör mjuka och hårda kakor med hög socker- och fetthalt och när man vill ha snabbakat mjukt bröd som till exempel scones. När man bakar med bakpulver så kan degen jäsa lite i rumstemperatur men den största delen av koldioxid (som gör att degen växer) bildas när degen är i ugnen.
Bikarbonat används oftast när man har någon sur ingridiens i smeten (som till exempel lingon eller filmjölk). "Bikarbonatbröd" är just ett sådant snabbröd som oftast innehåller något surt (filmjölk/yoghurt) där man anväder bikarbonat. Anledningen till att man ska ha något surt i degen beror på att natriumkarbonaten (som finns i bikarbonat) avger en lutaktig smak som inte är önskvärd.
En tesked bikarbonat brukar kunna bytas mot två teskedar bakpulver.
Hjorthornssalt (som jag by the way alltid har trott hetat hjortronsalt) använder man i bakverk då man vill ha en spröd konsistens som tex drömmar eller mandelkubb. Detta bakverk brukar oftast gräddas i höga temperaturer och det beror på att det ammoniak som finns i hjorthornsaltet ska försvinna.
Eftersom dessa tre produkter inte är färskvaror på samma sätt som jäst så brukar i alla fall jag alltid ha det i mitt skafferi, ifall att bak-abstinensen tar överhanden.
